Om du bara fick läsa fem olika författarskap under resten av ditt liv, vilka fem skulle det då vara?
Litteraturkritikern Therese Eriksson ställer frågan på sin Facebooksida. Jag har själv ställt mig frågan ibland, som en handsvettsframkallande övning i att få fram själva essensen av sin boksmak. Just idag tror jag att mina fem är Christine Falkenland, Joyce Carol Oates, Stephen King, Elizabeth Hand och Jeanette Winterson. Det är författare jag läser i princip allt av, som har haft ett stort inflytande på mig som läsare och människa, så valen känns bekväma, somliga rentav självklara. Samtidigt: ett helt liv utan deckare? Suburban thrillers? Smart brittisk underhållning? Klassiker? Akaporr? Poesi? MARIA LANG, för bövelen?
Jag får nog tänka lite till. Under tiden tänkte jag skicka frågan vidare till er.

Helt omöjligt. Alltså, verkligen. Men om det verkligen gällde livet – och jag inte behövde stå för dessa val imorgon – så kanske Clive Cussler, David Gibbins, Adam Baker, China Miéville och Terry Pratchett. Min boksmak? Uppenbarligen äventyrsthrillers, postapo-skräck och New Weird.
Bra lista! Dock att den här övningen är lika svår som att välja en maträtt man måste äta resten av livet. Alltså, jag gillar pasta, men..
Åh, det påminner lite om det jag håller på med just nu. Att lista författare som hela tiden återkommer i mitt läsande (eller som jag förr läste väldigt ofta). Hittills har det varit Milan Kundera, Haruki Murakami och Virginia Woolf. Av dem skulle jag kanske välja den sistnämnda. Är både en omläsare och en som lätt snöar mig in på författarskap, så att bara välja fem skulle säkert fungera för mig. Kanske. Eller?
Virginia Woolf skulle jag också vilja ha med på något sätt. Och Oscar Wilde. Och Curtis Sittenfeld. Hmm, är nog uppe i tio snart.
Men visst är det intressant, hur vissa författare definierar en, i olika skeden av livet. De tre jag nämner först här i inlägget har varit med mig llänge nu.
Tips:
http://lasaochlyssna.wordpress.com/2012/09/06/intervju-med-den-finska-deckardrottningen-leena-lehtolainen/
Sen säger jag Clive Barker, Ruth Rendell, Stephen King, Jonathan Kellerman och John Ajvide Lindqvist på rak arm…
Men gud! Borde ju haft med Ruth Rendell. Och John. Femtio författarskap vore lättare..
Ja!! Fast ju mer man tänker desto fler kommer man på…man ska nog ta de som först flaxar in i huvudet! Rendell är min husgud! Hon är fantastisk.
Älskar även de böcker hon skriver som Barbara Vine (kanske ännu mer än Rendellböckerna).Men jo, fantastisk. Skärpan, blicken, psykologin, intrigerna, allt.
Min största favorit är A sight for sore eyes…den har ALLT, en läskig psykopat men ändå en förklaring varför han blev sån, och så det där underbara språket!!
Hemska tanke! Men okej då: Graham Greene, Jeanette Winterson, Sarah Waters,Nina Bouraoui och Magnus Dahlström. Idag alltså.
På rak arm, utan att tänka efter Chaim Potok, Shirley Jackson, Toni Morrison, Siri Hustvedt och Carol O’Connell.Inser genast att mina elizabethanska dramatiker, romantiska poeter samt klassiska favoriterna Brontës (Emily om en måste välja), Eliot, Austen och Dickens inte finns med…
Ska man vara taktisk och välja en nu levande författare som förhoppningsvis kommer ut med mer eller om man väljer en som inte finns ibland oss längre någon som var mycket produktiv framför en favorit som inte skrev så många böcker? Den sista boken av Batya Gur står oläst trots att jag brukade kasta mig över dem i inbundet för nu blir det inga fler.
Utan tvivel: Dennis Lehane för att han har mitt hjärta. Harlan Coben och Jeffrey Deaver för att det bara är så. Gillian Flynn skulle jag kunna läsa om och om igen. Och Michelle Magorian för att jag älskar henne så.
Joyce Carol Oates, Zeruya Shalev, Siri Hustvedt och se´n blilr det svårt! Men det får bli Jonas Gardell, för hans böcker har följt mig genom livet och Katrin Seddig för hon är min vän och överraskar mig ständigt.
Kul att läsa allas svar!
Bara tanken ger ju magknip. Men hög produktionstakt är ju ett måste. Absolut. Så Oates och King ligger väldigt bra till. Sedan blir det ju svårare. Marquez måste vara med eftersom tanken på att aldrig mer få läsa Hundra år av ensamhet gör mig tårögd. Steinbeck kanske? Eller Lehane? Robertson Davies? Julian Barnes? Men hjälp!
Det är hemskt mycket enklare att välja bort författarskap. Jag kan lätt nämna 100 författare vars böcker jag inte skulle sakna. Dan Brown till exempel.
Du, det GÅR inte! Jag blir kallsvettig av bara tanken! Ingen skulle behöva tortera mig för statshemligheter om jag hade några, tvinga mig till det valet och jag berättar allt du vill veta, liksom. Och lite till.
Hehe, I hear you.
Får lite kramp bara vid tanken på att begränsa mig till fem, kommer bara på två som måste med: Jane Austen (fast dumt att ta någon som inte längre skriver…) och Margaret Atwood
Bra val, men jag förstår vad du menar. Om man väljer en levande, fortfarande verksam författare, får man ju mer att läsa.
Det är ju faktiskt en helt omöjlig fråga… Sicken himla tur att det inte är så att man i praktiken livet måste välja fem! Det gör ju frågan på sitt sätt lite enklare, jag kommer ju att få läsa andra också, men fem jag alltid kommer att älska och återvända till är Moa Martinson, John Steinbeck, Charles Dickens, Dennis Lehane och Tove Jansson.
Jane Austen, Dorothy Sayers, Tove Jansson, Laurie R. King, och Maria Gripe. Sådärja: en lagom blandning av romantik, spänning, humor, mänskliga relationer och livsvisdom!
MYCKET bra blandning, måste jag säga! Imponerad.
Tänkte gratulera dig till att läsa Elizabeth Hands Saffron and Brimstone här ute i kanten, men så ser jag i twitterflödet att du ju intervjuat henne så då gratulerar jag till dte istället.
Var kan man läsa sen?
Haha, du får gärna gratulera till båda sakerna – den är dock utläst nu.
Jag ska precis till att skriva en stjärnögd rapport om min fantastiska Elizabeth Hand-helg. Senare kommer hela intervjun att läggas ut på English Bookshops hemsida. Jag blänker naturligtvis här också.
Visst är det omöjligt… men man kan välja sämre än Nicholas Moseley, Göran Schildt, Platon, H.K. Rönblom och Fritiof Nilsson Piraten. Hmmm, inte mycket överlapp med övriga tror jag…