Kan inte riktigt smälta nyheten – inkommen via English Bookshop – om att det nu finns en fortsättning på Jessica och Elisabeth Wakefields äventyr i Sweet Valley. Liksom många andra tjejer födda på 80-talet levde och andades jag Sweet Valley i ett par år, precis i brytningspunkten mellan tween och teen. När jag fick beskedet att jag väntade enäggstvillingar gick mina tankar osökt till Francine Pascals böcker, och länge var de min mest handfasta guide som nojig tvillingmamma in spe. Jag var alltid en Elisabeth – präktig, bokmal, rättrådig, typisk storasyster – men avundades i hemlighet Jessicas mer glamourösa tillvaro i Enhörningsklubben med alla snygga lila kläder. Som trogen medlem i den numera (tragiskt!) insomnade bokklubben Läslusen köpte jag varenda bok som kom ut – tills jag en dag upptäckte att jag var mer inne på mordiska clowner och ryska mördare än blonda enäggstvillingar med smilgropar. Jag vill ändå påstå att en stor del av min mest grundmurade identitet som läsare – och kanske allra mest slukare – av böcker finns där, i Francine Pascals massproducerade Sweet Valley-böcker. (Har dock aldrig vågat se TV-serien.)
Så. Hur förhålla sig till den här nyheten? En del av mig är ofantligt nyfiken på hur det har gått för mina gamla kompisar, medan en annan del – det här kanske är den förnuftiga Elisabethdelen av min personlighet? – skriker ”spring åt andra hållet och titta inte tillbaka!”. Hur hade ni gjort? Och – ännu viktigare – gillade ni Elisabeth eller Jessica bäst, och föredrog ni (som jag) serien om de tolvåriga tvillingarna framför den mer såpiga (och kanske rentav sopiga) high school-varianten?
Bokbabbel är också begeistrad över den här smått historiska nyheten.
Ja det låter intressant. Jag läste om tvillingarna i bokslukarålder och upp en bit i ålder. Minns inte exakt när jag tröttnade. Älskade de två släktsagorna men de böckerna har jag sålt. Därför kan jag tänka mig att jag skulle gilla att läsa hur författaren/na vill knyta ihop det med systrarnas historier.
Tror jag gillade både när de var små och när de var lite äldre. Och så kom det ju en del i stort format. Typ Elaka tvillingen. Den begrep jag nog inte då….
Men när man greppat uppbyggnaden och de rätt rigida figurerna blev ju båda serierna rätt tjatiga… Minns att Lila började snatta och typ blev upptäckt av Elisabeth, minns jag rätt. 🙂
Ja, böckerna i stort format minns jag! Det fanns en om tvillingarnas släktträd som jag gillade jättemycket som elvaåring. Det komiska i sammanhanget är att alla kvinnor i släkten såg precis likadana ut och föll för liknande män. Tror inte den boken har åldrats med värdighet direkt. 🙂
Jag gillade också Sweet Valley- saga! Men jag håller med om att den kanske inte har åldrats med värdighet. Undrar om man skulle våga sig på en omläsning?
Oj jag hade helt glömt bort Sweet Valley Saga. Det var de böckena jag tyckte mest om. Men jag vill inte läsa om dem. 🙂
Jag var FANATISKT sweet valley-fan. Bäst gillade jag Sweet Valley-saga, två böcker där man följde Elizabeth och Jessicas två släkter bakåt i tiden. Där lärde jag mig också massor om 1800-talets emigration, 20-talets spritförbud, andra världskriget osv.
Annars vill jag tipsa om Sweet Valley University! En serie böcker som slutade ges ut efter ett tag i Sverige, men tror den fortsatte länge i USA. Jessica och Elizabeth börjar på college i Sweet Valley. Elizabeth blir dumpad av Todd eftersom hon ej vill ställa upp på sex, hon börjar tröstäta och blir tjock! Jessica träffar tuff motorcykelkille, gifter sig (!) med honom och sedan blir han förlamad eftersom Steven (deras bror alltså) skjuter honom! Väldigt dramatiskt!
Undrar om fortsättningen då är när de är 22, 26 eller 28 år gamla?
SÅ hette böckerna ja! Men jag har bara en tjock bok. Och ja, man lärde sig en hel del historia på kuppen. Hade ingen koll på Sweet Valley University, tack för tipset! Men herre min je så dramatiskt det låter! Steven SKJUTER Todd? Oh, the drama! Låter som perfekt guilty pleasure-litt.
Ja, det undrar man ju? Det lär klarna när man läser. 🙂
Men hjälp! Där var det hög dramanivå! Hur kunde Steven helt plötsligt börja skjuta?
Åh ja jag läste också om tvillingarna och mins precis som Anna Eleonor även släktkrönikorna:) Visst blir man sugen på att läsa om hur det har gått för dem…
Jag var definitivt en Elisabeth, men ibland sneglade man lite mer på Jessica. Har helt missat att bokklubben Läslusen inte finns längre. Där gjorde man många av sina bokinköp… Jag säger go for it! Läs uppföljaren! Hade varit kul att höra vad du tycker om den:)
Haha, jag är inte så svårövertalad. 🙂
Nej nej, Steven skjuter den tuffe mc-killen som heter Mike om jag inte minns fel. Då hade du kanske den lila boken, den som följer den kvinnliga sidan (dvs Alice Wakefields) där Alice Swenson kommer från sverige i första, sedan cirkustvillingen Jessamyn (haha) och Elizabeth som dör i en hästolycka, sedan 20-talet med tvillingarna Samantha och ??? som blir kära i samme man (Ted Wakefield), Marjorie som växer upp i Frankrike under andra världskriget och sist Alice Wakefield under hippieeran. Den gula boken följer Ned Wakefields manliga släkt där det börjar med Ned som blir kär i Alice Swenson, och sedan Ted på 20-talet som blir kär i den snälla och mesiga tvillingen som inte heter Samantha.
Alltså dessa släkter som var SOM GJORDA för varann allihop! Jag tyckte det var superspännande. Känns som jag minns lite för mycket, men det kan bero på att jag läste om dem för något år sedan eftersom jag har båda två i mitt källarförråd.
Jag har även väldigt många sweet valley high-böcker då dessa reades ut på Domus här i stan och kostade ungefär som min veckopeng ett tag. Tror alla piffiga 80-talsreferenser gick mig rakt förbi. Minns dock en makeover-scen när de gjorde om skolans tönt till piffig pingla i kornblå overall och guldsandaletter och kanske blå ögonskugga?
Jo, gimme! Den här måste jag absolut få tag i. Jag levde och svor också Sweet Valley ett tag. Elitisterna får säga vad de vill, jag hade aldrig varit den bibliofil jag fortfarande är om jag inte hade läst ”skräplitteratur” som t.ex. de böckerna. Jag gillade också böckerna där de var tolv år bäst (kanske för att man själv var i den åldern?), men det finns ju herrans många olika (12 år, Sweet Valley High, småtvillingarna, university, nån nyare serie – heter kanske Jessica & Elisabeth, bara?, ännu fler?).
Så lustigt förresten att ni alla nämner Sweet Valley Saga-böckerna, där Jessica och Elizabeth bara är med på ett minimalt hörn 🙂
Sweet Valley-kärleken verkar flöda bland oss vuxna bokmalar! Härligt. Sitter i detta nu och funderar över om jag ska smita ut på lunchen och köpa ett ex. Jag tänker att det finns få saker i världen som säger ”TGIF” så mycket som ett glas mousserande, ett badkar och en återupptagen kontakt med barndomens fiktiva hjältinnor. 🙂
Jag läste bara serien där de var tolvåringar och hann väl plöja igenom mer än hälften (tror att serien var uppe i närmre 90 böcker när jag gick ur Läslusen någongång i början/mitten av 2000-talet) innan jag övergav dem.
Fast mina favoriter var nog inte de små böckerna med röd rygg, utan de i större pärm: ”skräckhistorierna”. Jag minns speciellt en där Jessica och Elizabeth är på sommarläger och någon av dem undersöker en gammal grotta där hon hittar en röd penna. Sedan visar det sig att ett spöke försöker ta kontakt med dem och när man skriver med penna så är det spöket som styr handen. Var hur bra som helst!
Jag hade även boken om Elizabeth och Jessicas anmödrar och tyckte att den var fruktansvärt bra när jag hittade den på Blå huset (antikaffär bl.a.). Speciellt eftersom vartannat steg är tvillingar och tvillingarna är uppdelade i en Elizabeth och i en Jessica – som oftast även heter Elizabeth och Jessica/Jessamyn/liknande. (Riktigt spännande är det också att 3 av anmödrarna blir förälskade i en man vid namn Wakefield – som ofta heter Ted i förnamn också – och sedan separerade på något dramatiskt sätt).
Åh, under påsklovet måste jag leta fram mina gamla Tvillingarna och läsa om dem. Jag blir så nostalgisk av att skriva och läsa sånt här.
Åh! Har någon läst den där skräckhistorien i fyra delar om när tvillingarna och deras kompisar sitter barnvakt i ett gammalt hus med en ”hemsk” historia och ett spöke av Eva Sullivan, en tjej som förut bodde i huset och mystiskt dog, börjar att attackera dem och barnen?
Jag var livrädd när jag läste de böckerna (i trean? fyran? femman?), men de var mina all-time-favorites ett tag efter det. Kommer inte ihåg vad de hette på svenska, men på engelska verkar de heta: ”Too Scared to Sleep”, ”The Beast is Watching You”, ”The Beast Must Die” och ”If I Die Before I Wake Up”. Någon som vet vad de heter på svenska?
Nej, de har jag missat – men jag blir sugen på att läsa!
Senaste gången jag läste något av Francine Pascal var förresten i ditt flickrum för åtta år sedan. 😀 Kommer du ihåg?
De två första heter ”I nattens mörker” och ”Ögon i natten” på svenska. Tyvärr vet jag inte vad de andra heter. Min dotter har nyss läst de två första och vill givetvis ha de två sista. Någon som kan hjälpa till med de svenska titlarna?
ÅH! måste ha! min allra första tvillingarnaupplevelse var ‘mallgrodan’ som jag läste i lågstadiet nångång, sen fortsatte det och jag läste alla som fanns i skolbiblioteket och önskade mig tvillingböcker varje födelsedag och jul. tittade även på tv-serien ett tag men den var inte mycket att hänga i granen.
Mallgrodan handlade om Lila, eller hur? Nummer sex i tolvårsserien, med Lila, Elisabeth och en åh så vacker häst på omslaget? Mmm, den var en favorit. Alltså, de tjugo första böckerna är som tatuerade i mig!
Ååååå, Sweet Valley var det ju ett tag sedan man tänkte på… Eftersom jag var ”för gammal”, men min syster var i helt rätt ålder så löste jag ”problemet” genom att läsa högt för henne (samt smygläsa hennes böcker på eftermiddagarna efter skolan). Såhär i efterhans minns jag speciellt den fantastiska allitterationen Bruce Breda Bringa (ja, självklart utan versaler i boken). Var det Bruce Patman han hette? Syrran och jag har kvar vår högläsningsklubb, så nu är det ju solklart vad som ska bli nästa projekt! Underbart!
Ja! Bruce Patman var ju Jessicas stora crush i de första böckerna. Om jag minns rätt fick de ihop det sedan, och det tog cirka två minuter innan Bruce visade sig vara ett riktigt svin. Vilket man förstod redan när han var tolv.
Min absoluta favoritbok i tvillingserien är nog bok tre i serien då de går i sexan, om Nora som bor i ”spökhuset”. Den minns jag som bra på riktigt.
Och som svar på frågan längre upp: Det minns jag – och jag minns även att du sa att Spökhuset var din favorit. 😀
Det var verkligen länge sedan… för jag minns att jag frågade dig om Dudley Dursley hade börjat knarka i femte Harry Potter-boken (en kompis till mig hade sagt det och jag var förfärrad) så det måste ha varit innan jag började att läsa på engelska. ”Harry Potter and the Order of the Phoenix” var förresten den första boken jag läste på engelska och jag tror att det var du som fick mig att läsa den och inte vänta tills den kom ut på svenska för att du peppade mig och sa att det inte alls var svårt att läsa på engelska 😀
Vårt skolbibliotek var bara öppet på onsdagar när jag gick i lågstadiet och under de få timmar man hade tillgång till det underbaraste rummet i gällde det att vara snabb, för det var en enorm efterfrågan på Tvillingarna-böckerna (& Kitty, förstås). Men eftersom jag var skolans bokmal och nörd nummer 1 (jag var totally en Elisabeth, jag nästintill föraktade Jessica) så lade ibland bibliotekarien undan de nyaste Tvillingarna-böckerna i smyg åt mig. Den glädjen när hon tog upp en bok under disken, det slår fortfarande det mesta! Är den bibliotekarien evigt tacksam.
Läste om Sweet Valley Saga-böckerna (det finns böcker som handlar om Bruce Patman och Lila Fowlers familjer också, men bara på engelska) bara för några veckor sen, och dessutom ”Kärlek på Rivieran” men alltså.. Jag vet inte, magin var borta. Kändes bara sorgligt. Så jag tror faktiskt jag kommer avstå från Sweet Valley den här gången, även om suget finns där, alldeles alldeles under ytan.
Haha, jag läste bara ett par stycken av de här. Ett tidigt guilty pleasure. Jag minns att jag gillade den dåliga systern bäst, tyckte ganska illa om den duktiga systern och att jag gillade dem, men störde mig på samma gång.
Kul med fortsättning. Om jag var lite mer insatt så skulle jag nog läsa den.