Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for december, 2011

Coming soon on Dark Places…

… julspecial! Böcker, filmer och låtar med jultema, alltsammans med en omisskännlig Dark Places-prägel. Stay tuned! Under tiden kan ni lyssna på Nicole Atkins version av ”Blue Christmas”. Älskar hennes tidlösa, beslöjade altröst och hur hon får precis allt att låta, tja, blue. Min typ av julmusik.

 

Read Full Post »

Om ni liksom jag är svaga för klassiska pusseldeckare får ni inte missa Käckare deckare, en litteraturblogg med inriktning på äldre detektivromaner som jag alldeles nyss snubblade över. Har bara hunnit läsa några inlägg än så länge, men det tycks vara både välskrivet och fyndigt och det är, på pusseldeckarlingo, så rasande trevligt när lite bortglömda guldkorn uppmärksammas på ett så ypperligt sätt! Är redan sugen på att läsa Jenny Berthelius och John Dickson Carr, två av de författarnamn som avhandlats på bloggen de senaste månaderna. Misstänker att listan kommer att utökas radikalt när jag läser mig vidare. Jag som faktiskt hade en tanke på totalköpstopp januari – februari, hej och hå… Tur att äldre deckare brukar gå att fynda för någon tjuga på olika antikvariat- och auktionssajter.

Blogginnehavarna, om ni läser det här: en grå och genomförkyld Luciadag blev betydligt roligare med vetskapen om att er blogg finns, och jag hoppas att ni inte tar illa upp att jag snodde er bild på originalutgåvan av Maria Langs ”Farliga drömmar”. Jag har samma utgåva på nattduksbordet just nu men mäktade i mitt allmänt förkylningsmatta tillstånd – ett tillstånd som för övrigt passar ypperligt ihop med just gamla pusseldeckare – inte med att plocka upp kameran, fota den och lägga in i datorn. Keep up the good work!

Read Full Post »

Bag of Bones – nu som TV-film

Hörni, ni har väl inte missat att en av Stephen Kings allra bästa romaner, ”Bag of Bones”, blivit TV-film med Pierce Brosnan i huvudrollen? Den andra och sista delen sändes i amerikansk TV igår kväll, och själv har jag knappt återhämtat mig efter trailern. Det ser faktiskt genuint ruggigt ut, och nu har jag även hunnit smälta mina blandade känslor inför Brosnan som Mike Noonan – å ena sidan: för gammal, å andra sidan: personlig erfarenhet av sorg och förlust av en nära anhörig som jag tror kan besjäla skådespeleriet – samt jubla över det faktum att fina, fina Annabeth Gish, som ju spelade Agent Monica Reyes i de två sista säsongerna av ”Arkiv X”, är med på ett hörn som Mikes hustru Jo. Kingfilmatiseringar – i synnerhet de som görs direkt för TV  – har ju en tendens att ha en omisskännlig aura av c-film omkring sig, och ”Bag of Bones”-regissören Mick Garris ligger väl inte sådär överdrivet bra till hos Kingnördar efter att han totalslaktat ”The Shining” i sitt pekoral till remake (”The Stand” lyckades han dock bättre med, och fast jag objektivt sett vet att ”Sleepwalkers” är värdelös så är jag ändå lite svag för den.. Mädchen Amick och katter, vad kan gå fel?), men det här ser lovande ut, det måste jag säga. Och läskigt, som sagt.

A&E:s hemsida kan man bekanta sig närmare med filmatiseringen, samt lyssna på fyra sånger av Sara Tidwell, bluessångerskan som i flera bemärkelser hemsöker Sara Laughs. Jag hade väl önskat mig något lite mer David Lynch- och Neko Case-beslöjat – varje gång jag lyssnar på ”Deep Red Bells” eller ”Look For Me (I’ll Be Around)” tänker jag på de röda lyktorna som glimrar i mörkret vid sjön i TR-90, alternativt The Black Lodge i ”Twin Peaks” – men det låter ändå förvånansvärt bra och i sitt rätta element kan det nog bli riktigt spöklikt och fint. Längtar tills jag får se serien i sin helhet!

Vad säger ni andra Kingdevoter? ”Bag of Bones” – bu eller bä?

Fem minuter efter ”publicera”… Oh no, pålitliga och duktiga Anna Thunman Sköld har sett och tokdissar! Illavarslande!

Missa inte min husgudinna Elizabeth Hands artikel i Los Angeles Times om Stephen King-filmatiseringar för TV från ”Salem’s Lot” till ”Bag of Bones”.

Read Full Post »

Nu har Science Fiction-bokhandeln lagt upp ett videoklipp från skräckkvällen den 2 december, där ni som inte var på plats kan få en känsla för kvällen. Bland annat läser jag upp ett stycke ur min novell ”Kallelsen”, som alltså VANN FÖRSTA PRIS (jadå, jag ska sluta tjata snart…) och så får ni höra den eminenta panelen munhuggas med varandra. Tack igen Science Fiction-bokhandeln och Vertigo förlag för en fullkomligt tentaclelious kväll! Jag hade säkert gillat det lika mycket även om jag inte hade VUNNIT FÖRSTA PRIS. (Som sagt…)

Read Full Post »

I DNs Boklördag avslöjade Carina Burman att hon brukar läsa Dorothy Sayers ”De nio målarna” runt jul. Själv ser jag nästan alltid till att pricka in en omläsning av någon av de Maria Lang-deckare som utspelar sig i december. (För en komplett översikt över när alla Langs böcker utspelar sig rekommenderar jag Fiktiviteters eminenta Langkalender.) Först ut i år: ”Vitklädd med ljus i hår”, där en mystisk Lucia serverar strykninkryddad glögg och sedan försvinner ut i midvinternatten, kamouflerad av tusentals andra lucior på Stockholms gator. Christer Wijk kallas in och gnuggar frenetiskt sina små grå, och man får anta att det inte blir någon mer glögg för honom och Camilla den julen.

Många ifrågasätter det kloka i att läsa om detektivromaner gång på gång. Till er säger jag: ha! Era stackars vilseledda små typer, tror ni på fullt allvar att man (jag) läser deckare för mordgåtans skull? Den här ritualistiska pusseldeckaromläserskan är så obrydd om vem som hällde strykninet i glöggen att hon lyckas glömma bort mördaren varenda gång! Jag har nog läst ”Vitklädd med ljus i hår” närmare ett tiotal gånger vid det här laget, och varje gång är jag övertygad om att mördaren är x när det i själva verket är y. Så läser jag heller inte just Lang för mordgåtornas skull – även om de åtminstone i de första böckerna är sinnrikt konstruerade – utan för stämningen, tidsandan och den roliga dialogen. Faktum är att min intrigförvirring i år inte visste några gränser. Jag satt, möjligen påhejad av en gräslig förkylning som täpper igen de små grå på ett alarmerande effektivt sätt, hela tiden och väntade på att kriminalkommissarie Wijk skulle avslöja läkaren som narkoman. Fel bok, och fel läkare, visade det sig. Så nu läser jag den andra boken istället, den med den smygknarkande läkaren. Tror jag. Jo, det gör jag. Väl?

Read Full Post »

Idag, på självaste Annadagen, vill jag passa på att gratta två fiktiva Annor. De har en hel del gemensamt, dessa två Annor: båda är från Glasgow och båda är sårbara och lejonninemodiga, skitjobbiga och beundransvärda i en ofta enerverande men alltid fascinerande blandning. Båda är, om du frågar mig, utmärkta exempel på hur många komplexa, trovärdiga och självlysande kvinnoporträtt som skrivits de senaste decennierna, såväl innanför som utanför bokpärmarna. Jag talar naturligtvis om Anna Forbes (skapad av Amy Jenkins i den odödliga 90-talsserien ”Livet kan börja”) och Anna Cameron (skapad av Karen Campbell, aka standin-Anna i bildserien ovan, i deckarsviten som inleds med den skandalöst inte ännu översatta ”The Twilight Time”). Grattis på namndagen, tjejer! Litteraturen, populärkulturen och, hävdar jag, världen skulle vara en betydligt gråare och tristare plats utan er.

Read Full Post »

Alla bokmalar med självaktning och ständigt övertrasserat bokkonto har varit där. Man önsketankesgooglar en favoritförfattare, ett önskescenario. Säg Carol Goodman, i hopp om att hitta ny information om när del två i Fairwick Chronicles, ”The Water Witch”, utkommer. Man hittar inte särskilt mycket, annat än att det möjligen rör sig om våren 2012. Vad man däremot hittar: info om en ny roman, ”The Demon Lover”, skriven under pseudonymen Juliet Dark, som utkommer 27 december i år. Man jublar inombords, får okontrollerade, närmast spastiska ryckningar i klickfingret. Sedan tar man ett djupt andetag, tänker ”vänta nu, The Demon Lover, låter inte det VÄLDIGT mycket som Incubus”? Inte kan väl människan skriva två romaner om hett demonsex i akademisk miljö samma år?” Man läser vidare, upptäcker att huvudpersonen i ”The Demon Lover” heter Callie McFay – precis som i ”Incubus”. Man upptäcker med andra ord att ”The Demon Lover” ÄR ”Incubus” fast med annan titel och, märkligt nog, ett annat författarnamn, uppenbarligen använt för att särskilja demonsex-Goodman från akaporrthriller-Goodman. (Fast bara i USA, verkar det som.) Man blir arg, men samtidigt lättad över att man än en gång undvikit att gå i den ack så förrädiska dubbelköpfällan.

Vi tar det en gång till, med pedagogiska bilder den här gången.

+

= SAMMA BOK! KÖP INTE ”THE DEMON LOVER” OM DU REDAN LÄST ”INCUBUS”! Däremot kan man naturligtvis med fördel köpa, och läsa, ”The Demon Lover” om man ännu inte hunnit läsa ”Incubus”. Är man sugen på välskriven spänning i förförisk akademisk upstate New York-miljö, och om man har en hyfsat liberal inställning till närgångna sexscener med demoner, är det riktigt trevlig läsning av det mer guilty pleasure-betonade slaget. Men som sagt: undvik dubbelköpsfällan!

Jag hoppas att ni nu känner er varnade.

Read Full Post »

Scott Walker: bra att skriva till. Bra till det mesta, faktiskt. Dagens man!

Read Full Post »

Kom till mamma!

Ojojoj vad det kliar i klickfingret när jag läser om Chris Bohjalians ”The Night Strangers”! Chris Bohjalian, vars böcker jag varit nyfiken på ända sedan ”Midwives” valdes till Oprahs bokklubb någon gång i slutet av 90-talet. Märkligt, det där, med författare man gång på gång stöter på, och genuint är nyfiken på, men som man ändå inte riktigt får till det med. Hur som helst, ”The Night Strangers” lyckas pricka in fyra älsklingsingredienser, nämligen ”rambling Victorian houses” (låter inte lika tjusigt på svenska), New England (New Hampshire, närmare bestämt), spökhistoria och tvillingar. Och visst är omslaget alldeles fantastiskt ”Her Fearful Symmetry”-esque?

Det där kliandet känns förresten mycket bättre nu sedan jag gjorde slag i saken och klickade på ”köp”. Insåg att jag varken köpt egojulklapp eller belöningspresent för min novellvinst än (presentkortsinköp räknas ju inte)…

Read Full Post »

Nu ligger min novell ”Kallelsen”, som alltså vann första pris i Vertigo förlags och Science Fictionbokhandelns Lovecrafttävling, uppe på Vertigos hemsida! Här läser du min novell som pdf och här finner du smakprov ur alla tre bidragen plus motiveringar. Ni får hemskt gärna berätta vad ni tycker (och ni får hemskt gärna vara ärliga)! Idén till novellen fick jag prosaiskt nog när jag satt på en spinningcykel. Helt plötsligt såg jag en grå, västkustsk dimma framför mig och i den dimman: en kvinna med ett litet barn i famnen, blicken fäst på klipporna och havet. Vem – eller vad? – väntade hon på? ”Kallelsen” är ett första försök att besvara de frågorna; planen är att jag ska arbeta vidare med texten tills det blir något längre, ännu mer tentakelinvecklat av den.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »