Läser i gårdagens DN – inget i nätupplagan, tyvärr – att Zadie Smith gör en efterlängtad comeback i litteraturvärlden senare i år. Eller, comeback och comeback: hon har väl strikt taget aldrig varit borta. Ibland får jag lite ångest över vilka krav vi ställer på våra favoritförfattare vad gäller produktivitet och synlighet. Alla kan ju inte vara Joyce Carol Oates, och är det verkligen rimligt att vänta sig en roman om året utan att det blir avkall på kvaliteten? Borde vi inte tillåta dem att ta det lite lugnt- eller i Zadies fall, skriva lite essäer och engagera sig i nedläggningshotade bibliotek? Och så vidare, och så vidare. Ja, det slår mig nu att de produktionskrav som många – jag inkluderad, men så är jag ju också ett oförbätterligt JCO-fan… – ställer på dagens författare är smått omänskliga. Det har dock gått sju år sedan Smiths senaste roman ”On Beauty” utkom, och jag blir glad över nyheten att vi har en fjärde roman att vänta i september. (Ingen press eller så, Zadie!)
”NW” utspelar sig hur som helst i ett housing estate-betonat bostadsområde i nordvästra London dit fyra syskon motvilligt dras tillbaka av en främling, och i sann Zadie Smith-anda är de prosaiska sjuttiotalsbyggnaderna döpta efter kända filosofer. ”A very, very small book”, säger författaren själv. Av någon anledning tvivlar jag på det.
Längten!
Jag vet! Jag är lite tvärtemot många: tyckte sådär om White Teeth, bättre om The Autograph Man och älskade On Beauty och det jag läst i essäväg. Tycker hon bara blir bättre och bättre.
Jag gillade också Om skönhet bäst. Älskade den där familjen och ville helst adopteras in i den!
Men hallå, varför kan man inte kommentera i annan egenskap än wordpress-, twitter- eller facebookanvändare? Som blogger-svamlare känner jag mig kränkt!
Ja, så fin familj!
Dumt att man inte kan kommentera som bloggeranvändare (inget medvetet val, jag lovar!). Jag tycker det är superknepigt att kommentera som wordpressanvändare på blogger också, brukar sluta med namn + webbsida. Annyoing.