Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Jul’ Category

Twin Peaks

Min 100-lista fortgår ju naturligtvis och gör icke skillnad mellan vardag och juletid, men jag vill ändå passa på att önska alla Dark Places-läsare en riktigt god jul. Det har varit en oerhört intensiv höst, och fastän jag läst en hel del har det mest varit jobbläsning. Jag har saknat att lägga mig på soffan och bara nöjesläsa, så det ska jag försöka hinna med under julledigheten. Istället för att göra utförliga att läsa-listor över min planerade julläsning tänkte jag testa det hära ”spontanitet” som jag hört så mycket om. Bara låta dagsformen och utbudet styra. Jag tror det blir bra så. Just nu läser jag julkollektivromanen ”Let It Snow”, där Maureen Johnson, John Green och Lauren Myracle länkar till varandras historier i en söt och lättsmält samling julfluff. Ungefär vad jag mäktar med just nu.

Kulturkollo har senaste veckan haft jultema och bland annat delat med sig av sin bästa julmusik. Här har ni mina egna julfavoriter (med brasklappen att den bästa jullåten någonsin, ”Washington Square” med Chris Isaak, av någon outgrundlig anledning inte finns på Spotify). Den här julen blir annorlunda från mina tidigare jular, men musiken består. Lite fint, ändå.

(Jag är så Helenas 100 hemskaste-skadad att jag defaultbockade i det som kategori för det här inlägget, haha.)

Read Full Post »

Sju ynka dagar kvar till jul! Hur står det till med julstämningen, kära boblmaf?

För egen del: icke-existerande, tyvärr. Just därför tänkte jag tipsa om Bokomatens eminenta julspellista som hon med hjälp av stora delar av julvurmarboblmaf satte ihop härom året. Och på tal om julmusik hittade jag en lång lista med Helenafavoriter på min gamla blogg The Girl Least Likely To (RIP, godspeed & bless her little heart) som jag tänkte dela med mig av även här. Eftersom jag är ett vanedjur av födsel och ohejdad vana, och inte är särskilt äventyrlig i min musiksmak (Lana del Ray, First Aid Kit och Lykke Li är i princip den enda nyare musiken jag lyssnar på), går större delen av denna lista fortfarande varm hemma hos mig:

Santa Claus Is Coming to Town – The Crystals
Just Like Christmas – Low (lyckan när Caitlin Moran twittrade om den låten under sitt Stockholmsbesök härom veckan pga raden “On our way from Stockholm, it started to snow”!
Merry Christmas (I Don’t Want To Fight) – Ramones
Have Yourself a Merry Little Christmas – Chris Isaak
Happy X-mas (War Is Over) – John Lennon & Yoko Ono
Merry Christmas Baby – Otis Redding
Santa Claus Is Coming To Town – Bruce Springsteen
Donna & Blitzen – Badly Drawn Boy
Christmas Card From a Hooker in Minneapolis – Tom Waits
White Christmas – Darlene Love
Calling on Mary – Aimee Mann
Fairytale of New York – The Pogues (japp, fortfarande den bästa jullåten)
Santa Baby – Madonna
Blue Christmas – Bright Eyes
Rudolph the Red-Nosed Reindeer – Chris Isaak
Merry X-mas Everybody – Slade
Little Drummer Boy – Johnny Cash
All I Want For Christmas Is You – Mariah Carey
Frosty the Snowman – The Ronettes
Winter Wonderland – Darlene Love
Christmas on TV – Chris Isaak
I’ll Be Home For Christmas – Frank Sinatra
Christmas Card From a Hooker in Minneapolis – Neko Case (nästan lika bra som Tom Waits’ original!)
Hey Santa! – Chris Isaak
I Saw Mommy Kissing Santa Claus – The Ronettes
Got Rest Ye Merry Gentlemen – Aimee Mann
Christmas (Baby Please Come Home) – Darlene Love
Christmas Is Going to the Dogs – Eels
Maybe This Christmas – Ron Sexsmith
Let It Snow – Chris Isaak
River – Joni Mitchell
The Christmas Song – Alan Jackson
White Christmas – Chris Isaak

Är ni mer inne på en alternativ jul? Häng på vännerna i Seinfeld och The O.C.!

B5CVr23IIAA7Vy_

resistance-1416970650

Och eftersom ingen julhälsning är komplett utan den obligatoriska Sherilyn-Fenn-i-julig-tröja-bilden: varsågoda!

Hoppas att ni alla får en fin och fröjdefull jul med era nära och kära. Jag ska bli bättre på att blogga nästa år.

Read Full Post »

I tredje advent

skuggan

Klockan var inte mer än knappt tre när jag gick hemifrån, men ändå var det nästan mörkt ute. Gatlyktorna började tändas. Det snöade lätt och i fönstret glittrade det av ljus. Julstämningen smög sig sakta över mig och gjorde mig lätt och glad till sinnes.

Ur ”Skuggan över stenbänken” (s. 29 i min upplaga), där Berta promenerar genom staden en söndag i tredje advent. Tänker alltid på den boken den här tiden om året och blev därför överlycklig när jag upptäckte att alla tre delar av den tidigare så svåråtkomliga TV-filmatiseringen av de tre första skuggböckerna, ”Flickan vid stenbänken”, går att hyra via min digitalbox. (För övrigt borde ju detta vara ett klockrent fall för Öppet arkiv, eller hur?) Jag vet i alla fall vad jag ska ägna kvällen åt.

stenbänken

Min topp fem för böcker med julstämning:

1. ”Skuggan över stenbänken” (Maria Gripe). De första femtio, sextio sidorna, där det julstökas, bakas och farmor – som man älskar – dyker upp.
2. ”Titta, Madicken, det snöar” (Astrid Lindgren). Läser för mina barn flera kvällar i veckan nu. En Lindgren-favorit, lika stora delar pepparkaksmysig Ilon Wikland-idyll som vardagsskräck ur barnets, i det här fallet en vilsen liten Lisabet, perspektiv.
3. ”Tragedi på en lantkyrkogård” (Maria Lang). Pusseldeckarfavorit i juletid som tydligen ska gå som julföljetong i Hemmets veckotidning från och med nästa nummer.
4. ”Comfort and Joy” (India Knight). Brittisk mogenchicklit med sorgkant och julmiljöer.
5. ”NOS4A2” (Joe Hill). I Hills tegelstensskräckis, utgiven tidigare i år, blir Christmasland, en julglittrig mardröm orkestrerad av den närmast Pennywise the Clown-utstuderat onde barnamördaren Charlie Manx, ett sorts skräckens svar på Willy Wonkas chokladfabrik. Hit lockas barn, och här kommer de sällan eller aldrig ifrån levande… Den nyutkomna pocketutgåvan är tjusigt julig och får mig att rysa varje gång jag lämnar huset och känner pepparkaksdoft från den närliggande pepparkaksfabriken här hemma i Tyresö:

hill

Har ni några böcker som ni förknippar med jul och advent?

Read Full Post »

ruthCROCKETT

Eh ja, den där utlovade julbonanzan blev det lite pyspunka på, va? Livet – det beryktade – kom i vägen, och fastän jag har rätt bra fart på läsandet just nu kan jag inte med gott samvete lova att det blir särskilt många inlägg den här sidan julafton. Så därför tänkte jag redan nu passa på att önska er alla (ni vet vilka ni är) en riktigt god jul och på återseende nästa år. (Vem vet, kanske dessförinnan också? Men som sagt, jag lovar inget. There’s more to life than…, ja, ni vet hur den där sången går nu, eller hur?) Först, dock, lite julläsningstips.

1. Ni som inte redan upptäckt Calliopes och Bokbabbels eminenta tipsarinlägg och tack vare dem laddat ner  en alldeles nyskriven julnovell av Elly Griffiths – om allas vår Ruth, vem annars? – gratis från förlagets hemsida: vad väntar ni på? Jag ligger precis i startgroparna för att börja läsa ”A Dying Fall” och tänker att den här tjugo sidor långa lilla historien, som utspelar sig ungefär i samband med tilldragelserna i ”A Room Full of Bones”, blir den perfekta uppvärmningen.

2. När vi ändå talar klickvänlig julläsning från författarälsklingar måste jag ju  även tipsa om att Elizabeth Hands svåråtkomliga jul- och Ramonesberättelse ”Chip Crockett’s Christmas Carol” går att läsa i elva delar via Hands Livejournalsida. Planer finns att släppa den som e-bok lagom till nästa jul, men fram tills dess går den alltså att läsa alldeles gratis på nätet. Do it!

God jul, hörni!

Read Full Post »

the_holiday-green_jane-11146368-3121442530-frntlAv alla mer eller mindre komplexa hatkärleksförhållanden jag har till olika författare – och sådana har vi alla, eller hur? – är det två som pågått i över ett decennium. Vi har Patricia Cornwell, som till sitt, och i viss mån mitt, försvar faktiskt var bra åtminstone det första decenniet (bevismaterial A: den fenomenalt nittiotalsruggiga seriemördardeckaren ”The Body Farm”). Sedan har vi Jane Green, som hela tiden under vårt hatkärleksförhållande varit, tja, Jane Green. Hon är en av chicklitgenrens mest lästa och uppskattade namn, och redan där borde väl jag, som med cirka ett undantag (Jennifer Weiner, eller förresten, Lisa Jewell också) inte gillar chicklit, dra åt mig öronen. Men nej: jag är pinsamt, ja, snudd på ofattbart beroende av hennes lättviktiga fluffhistorier om Kvinnor, Relationer och Personliga Insikter i förrädiskt idyllisk och luxuös Connecticutmiljö. Min inledande mening i recensionen av Greens senaste roman ”A Patchwork Marriage” sammanfattar Jane Green, och mitt lätt raljerande men i grund och botten ömsinta förhållande till hennes böcker, ganska väl: ”Det mesta är större i Jane Greens värld: husen, karaktärernas bankkonton, känslorna, ja, till och med typsnittet.” Samtidigt: jag är en hopplöst sentimental person, så mörkervurmare jag är, och det är något i Greens emotionella ärlighet som talar till mig. Annars skulle jag väl inte ha läst allt hon skrivit – eller, för den delen, kastat mig över den nyutkomna julantologin ”The Holiday”(ingen koppling till filmen) där hon skrivit den inledande titelnovellen?

”The Holiday” är en trojka julnoveller skrivna av mer eller mindre namnkunniga chicklitförfattare (förutom Green medverkar även Jennifer Coburn och Liz Ireland). Jag köpte den eftersom Jane Greens namn står högst upp på bokomslaget, men inser när jag läst ut de tre berättelserna att Greens bidrag, en för all del söt och oförarglig men kanske lite väl sockrad historia om ett gift par som går skilda vägar för att sedan hoppas på ett julmirakel (ja, GISSA hur det går…!), är den svagaste länken. Det är som om två i sig själva smetiga företeelser – julen och Green – i kombination visar sig repellera varandra. Det blir kortslutning, alternativt akut diabeteskänning för läsaren. För simpelt, för sockersött, för sliskigt, för MYCKET. (Alliterationer är förresten inget som man riskerar att hitta i en Jane Green-roman… kanske därför jag kände behov av att slänga in några här?) Tänk godtycklig direkt-till-tv-julfilm på Hallmark. I så fall är Jennifer Coburns ”The Second Wife of Reilly” betydligt roligare, med ett vasst, småbitchigt Manhattantilltal som påminner mig en smula om Plum Sykes – se där, en till chicklitförfattare jag gillar, kom jag på! Mest förtjust blir jag dock i hemvändarhistorien ”Mistletoe & Holly” av den för mig okända Liz Ireland. Jag är en sucker för alla slags hemvändarhistorier, i synnerhet kring juletid (hej, ”Beautiful Girls”!), och trivdes verkligen i sällskap med Irelands karaktärer. En julbagatell, förvisso, men en genomtrevlig sådan. Om ”The Holiday” vore något ätbart skulle vi tveklöst tala skumtomtar. Sött och lättviktigt till tusen, men märkligt beroendeframkallande. Men som sagt, Greens inledande novell bör sockerkänsliga undvika helt.

Read Full Post »

SeasonOfWonder-500Det går inte att komma ifrån: böcker som utspelar sig i juletid faller allt som oftast i den sötsliskiga chicklitfällan. Men om man vill läsa om jul och föredrar något mörkare, mer fantasybetonat – ja, då kanske den nyutkomna antologin ”Season of Wonder” (red. Paula Guran) kan vara något? Här samsas fantastikförfattare som Orson Scott Card, Ellen Kushner och Connie Willis (som jag hört väldigt mycket gott om från pålitliga källor) och låter julsångerna sjungas av bokstavligt överjordiska körer. Jag har precis plockat upp boken ur ett paket som känns helt följdriktigt i dessa överkonsumerande XL-tider, så omdöme kommer lite senare, men smaka på ordet: julfantastik. Två ypperliga företeelser i ett!

Read Full Post »

En blå, blå jul, tack

Första decemberdagen idag, och vad kan passa bättre än ett framträdande där Chris Isaak sjunger en av de finaste julsångerna som någonsin skrivits? Jul som en nattsvart – eller kanske snarare djupt skymningsblå – fondvägg där smärtan över att Hon inte är där projiceras: så kan det också vara. För en längre text om Isaaks storhet, klicka här. Jag har många julskivor som går på högvarv just nu, men frågan är om någon är så sönderspelad som Chris Isaaks ”Christmas”. Det är kitsch och glittrande fejkgranar i kalifornisk hetta parat med det där oändliga vemodet som Isaak förmedlar så väl, i en snygg och lagom glansig retrokostym. Faktiskt nästan allt man behöver.

Read Full Post »

Om det till äventyrs skulle råka finnas några Scrooge-typer i läsekretsen kanske ni gör klokast i att undvika bloggen de kommande veckorna. Det kommer nämligen att bli VÄLDIGT mycket jul här framöver.

Ja, nu är ni förvarnade.

Read Full Post »

Dan före dan före dopparedan

Två dagar kvar till jul, och jag ligger nerbäddad i soffan och är sjuk. Déja vu, någon? Den här hösten har verkligen varit helt parodisk ur sjukdomssynpunkt, från min lungsiktiga period via ett antal vabdagar till december månads fullkomliga orgie i envetna förkylningar. Om jag får önska mig en enda sak i julklapp blir det inte en tjock, atmosfärisk neoviktoriansk spänningsroman – även om det för all del också vore trevligt – utan detta: att få bli frisk till jul. Så nu vilas det järnet, och för att inte alldeles deppa ihop medan mina barn klär julgranen hemma hos mina föräldrar (en aktivitet jag aldrig missar) har jag tänt ljus, satt på Aimee Manns julskiva och läser lite i Maria Langs juldeckare ”Tragedi på en lantkyrkogård”, som Fiktiviteter skriver om idag. (Vi ÄR verkligen galet synkade, men denna gång tycks vi tack och lov inte vara sjuka samtidigt i alla fall!)

Om det inte blir något mer bloggat före jul vill jag härmed passa på att önska er alla en riktigt god – och förhoppningsvis bacillfri – jul! Vill ni läsa något lagom mysrysigt otäckt med julstämning så här de sista skälvande dagarna före jul kan jag rekommendera Kristoffer Leandoers ”Julrysare”, en samling noveller med ett Decameroneliknande upplägg – sju ungdomar tillbringar julnatten i en övergiven kyrka och berättar spökhistorier med julanknytning för varandra – som passar såväl yngre som äldre läsare. För det är något obehagligt över julen, inte sant? Något i diskrepansen mellan det snudd på hysteriskt glada och godmodiga och de undertryckta spänningar som har en tendens att komma till ytan under julruschen. Om man dessutom som jag varit livrädd för de dödas julotta sedan barnsben – något TV-inslag, eller rentav en julkalender, satte djupa spår i min känsliga lilla barnasjäl – så blir det riktigt, riktigt läskigt. Annars kan jag bara titta på det mms jag fick föreställande en nyinköpt tomtemask, som förhoppningsvis inte kommer att orsaka alltför omfattande trauman hos barnen, för att erinra mig om de mer skräckinjagande delarna av julen… God skräckjul, hörni!

Read Full Post »

Inlägg nummer tre i min lilla jultemaserie hittar ni på min English Bookshop-blogg, där jag recenserar Ali Harris julchicklit ”Miracle on Regent Street” och tipsar om fem andra böcker i julens anda. Klicka er dit, vetja!

Read Full Post »

Older Posts »