Tillskott till bokhögarna

Antal minuter som förflöt från det att jag läste Marcus inlägg om långlistan över årets Women’s Prize for Fiction-nominerade till att jag mejlade English Bookshop och  beställde de två nominerade  böckerna jag spontant kände mig mest sugen på: fem. Eller kanske fyra. Okej, tre. OKEJ DÅ, JAG MEJLADE MEDAN JAG FORTFARANDE LÄSTE.

Böckerna ifråga:

 

Elizabeth Strout skrev ju ljuvliga ”Olive Kitteridge”, där en äldre småtrist kvinna och hennes gamla småtrista liv i Maine får komma till tals, som sedan blev hyllad HBO-serie. Har även läst och gillat tidigare böcker av Strout. Hon är otroligt bra på att skildra det lilla, vardagliga så att det sjunger (bevis finner ni här) och denna nya, om förhållandet mellan mor och dotter, lär inte vara något undantag. Attica Locke hamnade på min bevakningslista efter att Dennis Lehane valde att ge ut hennes debut ”The Cutting Season” som den första boken på sitt eget imprint. Senare gavs även Ivy Pochodas mycket läsvärda litterära thriller och New York-skildring ”Visitation Street” ut där (den utspelar sig btw i Red Hook, där Carol Goodman bor sedan många år!). ”Pleasantville” verkar härligt noirig, förhoppningsvis ett bra kompliment till Strouts varma, relationsutforskande prosa. Gillar att växla temperament och tilltal i mitt läsande. Hoppas båda är så bra som de verkar! Behöver lite läsflyt nu efter att ha suttit med redigering och neverending litteraturlistor till ”100 hemskaste”. Beställde även ”The Wife” av Meg Wolitzer, vars ”The Interestings” jag efter min hyllning utsåg till årets bästa roman 2013, tack vare Johanna L:s rec. En gång en bokhora, alltid en bokhora, tydligen. Hittade även Wolitzers YA ”Belzhar” när jag vårstädade mitt uterum, så det kanske blir en liten Meg Wolitzer-festival snart, vem vet?

I år firar Women’s Prize for Fiction tjugoårsjubileum, och passar glädjande nog på att utse den briljanta Tracey Thorn, vars skiva ”Love and Its Opposite” avhandlas av mig i senaste avsnittet av Ett eget rum, till en av jurymedlemmarna. Vill se mer sådant kulturutbyte i Sverige! Vore inte t ex Annika Norlin, Marit Bergman eller Anna von Hausswolf spännande val till Augustprisjuryn? (Alla tre känns som läsande, smarta människor – jag skulle gärna veta vad de läser.) Women’s Prize for Fiction är ett av mina favoritpris eftersom i synnerhet den långa listan innehåller en så kul blandning av genrer, tilltal och bakgrunder.

Den 11 april tillkännages den så kallade shortlisten över nominerade och den 2 juni utses vinnaren. Förra året vann Ali Smith och ”How to the Both” (jag hejade dock på Sarah Waters och ”The Paying Guests”). Ska försöka läsa åtminstone ett par av de nominerade i år, har jag tänkt.

Read Full Post »

Kort om Edgarvinnarna

Igår kväll tillkännagavs årets Edgar Awards-vinnare vid den årliga banketten i New York, och det var kul att vakna upp till nyheten att Alex Marwood och hennes utmärkta ”The Wicked Girls” segrat i Best Paperback Original-kategorin. Oerhört välförtjänt, även om jag förstås även höll en tumme för Kingen och hans fina lilla ”Joyland” som också var nominerad i pocketkategorin.

De övriga vinnarna:

Best Novel

”Ordinary Grace” – William Kent Krueger (den bok jag spontant var mest nyfiken på, ju – och dessvärre inte hunnit läsa, eller ens klappa på, men jag hoppas på att få göra bäggedera snarast).

Best First Novel

”Red Sparrow” – Jason Matthews

Best Fact Crime

”The Hour of Peril: The Secret Plot to Murder Lincoln Before the Civil War” – Daniel Stashower

Best Critical/Biographical

”America is Elsewhere: The Noir Tradition in the Age of Consumer Culture” – Erik Dussere

Best Short Story

”The Caxton Private Lending Library and Book Depository” – John Connolly  (ur ”Bibliomysteries”)

Best Juvenile

One Came Home – Amy Timberlake

Best Young Adult

Ketchup Clouds – Annabel Pitcher (håll utkik efter Gillian Flynn i denna kategori om ett år eller två, för visst skriver hon på en YA-thriller nu?)

TV Episode Teleplay

”Episode 1” – The Fall,Allan Cubitt (måste verkligen, verkligen se ”The Fall” cirka nu!)

Robert L. Fish Memorial

”The Wentworth Letter”- Jeff Soloway

Mary Higgins Clark

”Cover of Snow” – Jenny Milchman (kolla, ett Helenaomslag!)

Grand Master

Robert Crais
Carolyn Hart

Kommer att skriva om ”Ordinary Grace” och ett par av de andra nominerade på English Bookshop-bloggen så småningom, så stay tuned!

Read Full Post »

Edgar Awards 2014: ett nytt läsprojekt

I slutet av förra veckan, ett par dagar före vad som möjligen i ett parallellt, alkoholfattigare universum hade varit Edgar Allan Poes 105:e födelsedag, tillkännagavs de nominerade till årets Edgar Awards. Jag läste ju alla nominerade i Best Novel-kategorin förra året och är sugen på att göra något liknande i år, men då flera av de nominerade där är böcker i sedan tidigare påbörjade serier vill jag inte läsa alla. Finns som bekant inget jobbigare än att kasta sig in i en serie där man missar allt som tidigare etablerats. Dessutom ligger två av de nominerade i kategorin för bästa debutroman, Kimberley McCreights ”Reconstructing Amelia” och Becky Mastermans ”Rage Against the Dying” (som verkar grym), redan i min att läsa-hög. Därför tänker jag mig en liten mix and match-variant där jag väljer ut de titlar i bägge kategorierna som tilltalar mig mest. De titlar jag bespetsat mig på, förutom de två ovan nämnda, är:

– ”Sandrine’s Case” av Thomas H Cook. Älskade ”Red Leaves”, som kändes som en lite mer sofistikerad Linwood Barclay, och är således nyfiken på denna skildring av en man som blir anklagad för mordet på sin hustru och alla mörka hemligheter som flyter upp till ytan i kölvattnet.

– ”Ordinary Grace av William Kent Krueger. Fellow nostalgi- och coming-of-age-vurmare, jag utmanar er att läsa första kapitlet (går att läsa i boklänken) och nedan citat utan att få hjärtsnörp och köplust! Amerikanskt 60-tal, baseboll och rootbeer, en död pojke på sensommarheta tågspår. English Bookshop hade en av Kruegers tidigare titlar som Tough Crime-bokklubbsval häromåret.

In the end maybe that’s what the summer was about. I was no older than Bobby and didn’t understand such things then. I’ve come four decades since but I’m not sure that even now I fully understand. I still spend a lot of time thinking about the events of that summer. About the terrible price of wisdom. The awful grace of God.

– ”Until She Comes Home” av Lori Roy låter lite som en ”Gone Girl” i 50-talsmiljö på beskrivningen. Det gillar vi va? (Åtminstone blir vi infernaliskt sugna.)
– ”The Resurrectionist” av Matthew Guinn. Såg en recensent som skrivit “A fine gothic novel…. Be warned: Corpses abound.” Blev lite kär.
– ”Ghostman” av Roger Hobbs utgavs nyligen på svenska av uppstickarförlaget Bokfabriken, som bland annat lyckats lägga vantarna på Megan Abbott (grattis!) vars Dark Places-omhuldade ”Dare Me” utkommer där till hösten. Fick recex på ”Ghostman” tidigare i veckan och ser fram emot att läsa.

I kategorin Best Paperback Original har jag läst två av de nominerade, ”Joyland” och ”The Wicked Girls” och håller en kallsvettig tumme för båda. Noterar att Louise Penny är nominerad i Best Novel-kategorin och inser att jag borde ta och läsa ”Still Life” snart så att jag kan fortsätta plöja serien.

PS: Inte för att vara sådan, men vad är oddsen för att startfältet skulle vara lika starkt i Sverige? Vi har ju ingen som ens är i närheten av Dennis Lehane, Gillian Flynn eller Thomas H Cook, även om det var himla roligt att Christoffer Carlsson vann Svenska Deckarakademins pris för ”Den osynlige mannen från Salem”. Men den grad av psykologisk skärpa, patos, driv, sense of place och språklig finess som präglade förra årets nominerade och tycks gå igen även här? Detta outtalade kontrakt som skrivs med majoriteten av engelskspråkiga spänningsförfattare att här vankas ett bärande och atmosfäriskt språk såväl som blod och spänning (okej, det finns såklart undantag), oroa er icke över satsradningar, felsyftningar och högstadieprosa? Jag tycker nästan det är lite pinsamt när träffar amerikaner och britter som oohar och aahar över det skandinaviska deckarundret när det så uppenbart är den engelskspråkiga världen som äger spänningsgenren, nu såväl som då. Patricia Highsmith, Agatha Christie, Dennis Lehane, Ruth Rendell, Gillian Flynn – och så Henning Mankell och Camilla Läckberg. Lite som att få en komplimang för sitt utseende av Sherilyn Fenn. (Ja, ni vet. Den känslan. Lätt att sätta sig in i.)

Read Full Post »