Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Uncategorized’ Category

Nu har jag försökt bringa någon sorts ordning i den engelskspråkiga delen av min planerade sommarläsning. På English Bookshop-bloggen, förstås. In med er och läs medan jag funderar vidare på de svenska böckerna.

Och på förekommen anledning: jag har inte slutat recensera, måste bara få upp flåset igen. Eventuellt hitta tid också. Snart samlar de ouppmärksammade böckerna ihop sig och attackerar mig i sömnen. It won’t be pretty.

Detta, däremot?

image

(Vet inte om det är Marilyns eller Christine Falkenlands fel att jag plötsligt dagdrömmer om att vara platinablond. Förmodligen en kombination.)

Read Full Post »

Sommarläsning

image

Insikt: HÖG tid att börja styra upp årets sommarläsningsplanering. Återkommer snarast!

Read Full Post »

Fredagscitatet

image

Detta kan vara det vackraste, och sannaste, jag läst på länge. Dags att läsa om Steinbeck, tror jag.

Read Full Post »

image

Mina barn känner mig väl.

Read Full Post »

Blogg… 34?

Och så plötsligt gick luften ur mig och det GICK bara inte att skriva ett inlägg på beställning. Hejdå, #blogg100, det var kul medan det varade, men nu blir det normalbloggande här på Dark Places igen. Normalbloggande som i att skriva när andan faller på. Dock: en tredjedel är inte illa, och det har varit kul att testa nya uttryck och inläggstyper. Att jag valde att avsluta på inlägg 34 är möjligen lite symboliskt – just så många år fyller jag om några veckor. Överväger att testa igen nästa år, vem vet, då kanske jag håller ut längre?

Read Full Post »

image

Det är inte så ofta jag snappar upp boktips i brittiska glossies (denna gång Glamour – bra nummer för övrigt), men plötsligt händer det! ”The Rules of Inheritance” av Claire Bidwell Smith: mörk och tydligen oerhört välskriven självbiografi om att förlora två föräldrar och det destruktiva sorgearbetet. Blurbad av James Frey, ska bli film med Jennifer Lawrence i huvudrollen. Jag läser väldigt få biografier/memoarer egentligen, kanske en handfull om året, men nu är jag himla sugen på denna och Cheryl Strayeds ”Vild”. Och så blev jag påmind på Instagram för ett tag sedan – eventuellt av Mats Strandberg – om att Jeanette Walls böcker nog är något för mig. Memoarer jag gillar: mörkt, skitigt, sorgligt, litterärt, fast inte sådär överjävligt BOATSigt och misärigt. Alternativt skarpt och roligt, som Caitlin Moran. Hmm, egentligen är jag nog rätt förtjust i det autofiktiva/självbiografiska, förutsatt att tonen är rätt.

Avslutar med en innerlig önskan om att Elizabeth Wurtzel ska börja skriva igen. Vad hände där? Sist jag hörde utbildade hon sig till advokat på Harvard. Ja, men SKRIIIIV också, människa!

Har ni några tips på fler memoarer av Dark Places-karaktär?

Read Full Post »

Pocketskammen

Pocketskammen, ja. Efter att ha läst om Bokbabbels passande nyord kan jag på rak arm komma på åtminstone tre titlar som just nu åsamkar mig pocketskam av måttlig till grav art: ”The Accursed” av Joyce Carol Oates, ”The Storyteller” av Jodi Picoult och ”Life After Life” av Kate Atkinson (släpps enligt författaren själv i pocket just idag, så en högst dagsaktuell form av skam).

Hur ser er pocketskam ut? Och hur ska vi bära oss åt att hantera den? ”She couldn’t help but wonder…”

Bokbabbel

pocketskam s. -men. Känslan man upplever när en bok man köpte som inbunden men ännu inte hunnit läsa utkommer i (billigare) pocket.

ur Bokbabbels blogglexikon

Visa originalinlägg

Read Full Post »

En månad kvar!

En månad kvar som sagt! (Note to self: läs ”Among Others” som legat på att läsa-listan pinsamt länge nu. Den framstår som ännu mer sympatisk för varje citat jag läser. Tvillingar, fantastik och böckernas själaskap – vad kan gå fel?)

Bokbabbel

It’s so nice to be with people who have read the same things I’ve read and whose minds go to those sort of places.

– Jo Walton: Among Others

I dag går mina tankar till… bokmässan! En månad kvar i dag. Vad skoj det ska bli!

Visa originalinlägg

Read Full Post »

Alltså: jag står fast vid allt jag skrev om februariletargi tidigare idag. Verkligen. HOWEVER… English Bookshop rapporterade precis på Twitter om en ny roman av Donna Tartt, som enligt uppgift ska heta ”Goldfinch”, i oktober. Elva års väntan och spekulerande kan nu vara över.

JAG SER LJUSET, JONATAN! JAG SER LJUSET!

Read Full Post »

Ni vet att jag gillar mörker – det står i min header. Fiktivt mörker, nota bene, inte nödvändigtvis det mörker som omsluter oss just nu. Och så var det där med de ständiga förkylningarna, den lika ständiga sömnbristen och… jag vet inte, en jämngrå hinna som jag tänker mig ser ungefär ut som Kurt Cobains stickade kofta under ”MTV Unplugged”-sessionen om ni minns? Den har liksom lagt sig överallt, den där hinnan, och gör att det mesta ser fult och tråkigt ut. Känns fult och tråkigt också. Kanske inte så konstigt att mitt bloggande inte ligger på topp just nu?

Här kommer i alla fall ett bildkollage med saker som, trots midvintermörkret och den där jävla hinnan*, får ett midvintermörkt litet bokbloggarhjärta att klappa lite hårdare:

 

bolton

Är det inte…? Jo, det är en ny S.J. Bolton! ”Like This For Ever”, den tredje boken i Lacey Flint-serien (fjärde om man räknar julberättelsen ”If Snow Hadn’t Fallen”, som ju utkom som e-bok strax före jul), utkommer i april. Då fyller jag påpassligt nog år. Lika många som Jesus var när han dog. Jag tror inte att Bolton tänkt på mig och Jesus, men det var allt himla fint av henne att tajma in boksläppet med min födelsedag. Aww, Shaz, you shouldn’t have…!

(Tusen tack Fiktiviteter för den goda nyheten!)

sjukdomen

På väg hem till mig i detta nu. Jag håller andan och sträcker mig efter näsdukarna. Ser dessutom ofantligt mycket fram emot att om några veckor se ”Ömheten” på Stadsteatern tillsammans med Fiktiviteter.

girls_-_season_1_nordic-20644318-frntl

Första säsongen av ”Girls”, Lena Dunhams smått fantastiska TV-serie som med all rätt hajpats till månen och tillbaka, släpps på dvd i februari. För mig, som såg de tre första avsnitten på en pressvisning i våras och blev precis lika hajpsugen, och kär, och uppfylld med en liknande bitterljuv känsla som jag fick av ”My So-Called Life” – å ena sidan otäckt mycket igenkänning (minus de geografiska miljöerna), å andra sidan de där Morrisseyraderna från ”Break Up the Family”, ”I’m so glad to grow older, to move away from those awful times”, blir det ett kärt återseende. Om ni ligger före mig – och det gör ni förmodligen – kan ni istället se fram emot säsong två, som börjar sändas på såväl amerikansk som svensk tv om ett par veckor.

Så. Nu känns det bättre.

* Är förresten ordet ”hinna” överrepresenterat i den svenska nutidsprosan? Jag minns en tid, det kan ha varit tidigt 00-tal, då det knappt gick att slå upp en ny svensk roman utan att översköljas av ordet ”hinna”. Och nu talar jag om substantivet, inte verbet, som tycks mig mer 10-talsaktigt.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »