I lördags var det äntligen dags för min och Fiktiviteters Maria Lang-dejt i Nora, som sammanföll med marknadshelgen och bjöd på vackert väder, god glass – dagens smak var apelsin, min älsklingssmak, sicken flax! – och trevligt sällskap. Samt, förstås, ohämmat Maria Lang-nörderi.
Vi träffades utanför Nora Diversehandel, där jag fyndat mången Langraritet under åren. Det var till exempel där som jag, efter åratal av letande, hittade en originalutgåva av den i Langkretsar så svåråtkomliga och hett eftertraktade novellsamlingen ”Ögonen”. En samling vars kvalitet kanske inte riktigt lever upp till antal timmar som lades ner på att hitta den, men jaktmomentet ska inte underskattas…
Just denna markensdag visade sig Langbeståndet på diversehandeln vara tämligen magert/utplockat. I Ove Hoffners tågvagn nere vid Norasjön var det betydligt bättre: där hittade vi båda två nya klenoder och fick dessutom prata en lång stund med den oefterhärmlige Hoffner, som är systerson till Lang. Han berättade bland annat att en TV-filmatisering av fem tidiga Langböcker – ”Mördaren ljuger inte ensam”, ”En skugga blott”, ”Rosor, kyssar och döden”, ”Kung Liljekonvalje av dungen” och ”Farliga drömmar” – är på gång och att den efter vad han hört ska utspela sig när böckerna skrevs, alltså 40-/50-tal. Det har talats mycket om Langfilmatiseringar det senaste decenniet, projekt som av olika skäl runnit ut i sanden, så jag vågar nog inte riktigt tro på detta förrän jag ser det. Men visst är det dags för en Maria Lang-revival, inte minst med tanke på Det Svenska Deckarundret som röner enorma – och ibland smått obegripliga… – framgångar ute i världen?
Ove Hoffner framför moster Dagmar/Marias livsverk.
Skrivmaskinen som Langs syster Ingrid renskrev böckerna på. (Maria Lang skrev samtliga böcker för hand med kryptisk handstil, systern renskrev därefter på maskin.) Om jag identifierade boken som pappret senare kom att hamna i på fem sekunder? Japp: Ulrik och Jarl Kulle-referens, ”Se, döden på dig väntar” ju, lätt som en plätt! Lyckades även, efter aningen längre tid, dechiffera ett handskrivet papper och identifiera det som ett tidigt utkast till ”En främmande man”. Bra att man inte är nördig…
Böckerna jag köpte: ”Mördarens bok” i snygg inbunden originalutgåva (har den hemma men i hiskligt ful utgåva, och det går ju inte!), ”Ingen returbiljett” i pocket då min signerade (!) originalutgåva håller på att falla samman, ett vykort med motiv från ”Ånglok 16 på fel spår” och ”Akta dig Katja!”, en av de ungdomsböcker som Lang skrev och gav ut för B. Wahlströms. Läste den igår i stugan, och det är riktigt trivsam läsning i samma anda som Esther Ringnérs Kajaböcker. Flera kändisar från Langvärlden dyker dessutom upp på ett hörn.
Förutom den obligatoriska mordspottingen längs strandpromenaden, där vi bland annat såg huset från ”Arvet efter Alberta” och sammanstrålande med Maria Lang i stayform, hann vi även med ett besök i Magdalena Perssons Maria Lang-stuga, där hon samlat kuriosa, böcker och tidningsurklipp om Noras i särklass kändaste person. Om ni befinner er i Nora och vill kika in i Langstugan går det bra att kontakta Magdalena på 073-409 94 64. Hon är även guide på de Maria Lang-vandringar som turistbyrån anordnar. Har ännu inte lyckats tajma in mina Norabesök med en mordvandring, det får bli ett projekt för nästa sommar.
Stort tack till Fiktiviteter för en supertrevlig eftermiddag (och tack för att du väntade så tålmodigt när trafiken mot Nora sniglade på)!
Tack själv! Det var synnerligen trevligt alltihop, jag håller på att filar på mitt eget inlägg just precis nu så det kommer under förmiddagen 🙂 Det var för övrigt inga problem att vänta – jag hade ju mycket folk att titta på och litterärt sällskap av Annelie Jordahls senaste i mobilen 😉
Ah, jag misstänkte allt att du hade litterärt stöd! 😉 Ska bli kul att läsa ditt inlägg. Tack igen, hade jättekul!
[…] finns det att säga om lördagen egentligen när Helena redan berättat hur det var och alla naturligtvis begriper hur trevligt vi hade? Trevligt sällskap, vacker stad, […]
Så kul att läsa om er Noravistelse. Jag var ju också där men det var då inte lätt att se några andra bokbloggare i vimlet. Var i och för sig mest på jakt efter sockervadd då någon i mitt sällskap absolut var tvungen att ha det innan vi åkte hemåt. 🙂
Synd att vi missade varandra, men det var ju som sagt en hel del andra människor där. 🙂
Wow, de där filmatiseringarna låter ju nästan för bra för att vara sanna… Men man kan ju alltid hoppas.
Eller hur? Men jag håller tummarna krampaktigt här borta. Vore ju helt fantastiskt.
Gud vad söta ni är! 😀
Haha, tack! 😀
[…] att trava Nora runt trots ihållande hosta, något jag fick erfara vid vårt länge emotsedda möte i somras. Nästa sommar hoppas jag att vi gör delar av Värmland i Langs fotspår, och då helst utan […]
[…] över att det verkligen blir en Maria Lang-filmatisering! Jag visste väl att jag kunde lita på Ove Hoffner! GillaGillaBe the first to like […]