Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Årets bästa unboxing?

Idag är det Världsbokdagen, och vad kan vara en mer passande aktivitet än att hämta och öppna årets hittills tyngsta förhandsexemplar? (Signerat dessutom.) *nynnar på Britney Spears ”Lucky” och överväger att skaffa livvakt åt boken*

”The Paying Guests” utkommer i augusti.

image

image

Min påskhelg: jag och barnen i sommarstugan. Sol, utflykter, promenader, godis och natur, och så ett par (alltför korta) stulna läsögonblick i solen. Jag hade med mig tre böcker, men det ville sig inte riktigt trots lovande upplägg (april, denna grymmaste av läsmånader, som sagt). Men! Sedan hittade jag ”Astas bok” i bokhyllan och så kom allt tillbaka till mig.

Hur jag hittat denna svåråtkomliga lilla Barbara Vine-pärla på en vindsloppis i Nora förra sommaren.

Hur jag med en närmast övernaturlig självkontroll (jfr icke besvarat booty call från ”Supermatural”-Dean) ställde ”Astas bok” i sommarstugebokhyllan så att jag skulle slippa våndas över att ha med mig fel bok nästa gång.

Hur jag, fru Motsatsen till region (everything sticks), glömde alltsammans.

Det blev inte särskilt mycket läst i påsk, men det lilla jag lyckades lura till mig: ååhh! Är så lycklig över att jag har en hel hög med olästa Barbara Vine att se fram emot – hemma och i stugan.

Hoppas att ni haft en fin påskhelg, med eller utan läsning.

image

image

image

image

image

Igår kväll släpptes första trailern för ”Gone Girl”. What’s the verdict? Är ni pepp?

PS: Pulitzerpriset till Donna Tartt, wee!

Läsläget

Jag vet inte om jag håller med T.S. Eliot om att april är den grymmaste månaden, men det är i vilket fall som helst en av de månader under året då min lästid sjunker drastiskt. Livet, det i IRL-tappning, går på högvarv, alla fyller år, vill ses, allt ska göras klart. Och så blommar körsbärsträden plötsligt i Kungsträdgården – redan, förra året hände det först den 8 maj, jag minns hur jag stod och tittade på de sköra, skära små blomstren tillsammans med ett hav av människor innan jag gick till English Bookshop för att hålla bokcirkel om ”Tell the Wolves I’m Home” – och jag tänker mer än någonsin att det kanske är bra att ha dessa faser då livet, det mörka och det ljusa, är sig självt nog. Lite har jag ändå läst, och än mer kommer jag att läsa, oroa er inte. Till exempel har jag på allvar börjat plöja mitt Edgarurval som ska redovisas i början av maj. Sedan är jag vanvettigt sugen på flera nyutgivna svenska romaner, kanske allra mest Gertrud Hellbrands ”Veterinären” och Elin Boardys ”Mary Jones historia”. Sedan vill jag läsa Moa Herngren (”Hon hette Jennie”) och Josefine Linden  (”Tiden går så långsamt när man tittar på den”) och, fast jag inte är ett fan av podden, Sigge Eklunds nya roman ”In i labyrinten”. Ja, det var länge sedan jag hittade så många svenska romantitlar i utgivningen!

Vad läser ni i april? Vad vill ni läsa framöver?

Blogg… 34?

Och så plötsligt gick luften ur mig och det GICK bara inte att skriva ett inlägg på beställning. Hejdå, #blogg100, det var kul medan det varade, men nu blir det normalbloggande här på Dark Places igen. Normalbloggande som i att skriva när andan faller på. Dock: en tredjedel är inte illa, och det har varit kul att testa nya uttryck och inläggstyper. Att jag valde att avsluta på inlägg 34 är möjligen lite symboliskt – just så många år fyller jag om några veckor. Överväger att testa igen nästa år, vem vet, då kanske jag håller ut längre?

image

Det är inte så ofta jag snappar upp boktips i brittiska glossies (denna gång Glamour – bra nummer för övrigt), men plötsligt händer det! ”The Rules of Inheritance” av Claire Bidwell Smith: mörk och tydligen oerhört välskriven självbiografi om att förlora två föräldrar och det destruktiva sorgearbetet. Blurbad av James Frey, ska bli film med Jennifer Lawrence i huvudrollen. Jag läser väldigt få biografier/memoarer egentligen, kanske en handfull om året, men nu är jag himla sugen på denna och Cheryl Strayeds ”Vild”. Och så blev jag påmind på Instagram för ett tag sedan – eventuellt av Mats Strandberg – om att Jeanette Walls böcker nog är något för mig. Memoarer jag gillar: mörkt, skitigt, sorgligt, litterärt, fast inte sådär överjävligt BOATSigt och misärigt. Alternativt skarpt och roligt, som Caitlin Moran. Hmm, egentligen är jag nog rätt förtjust i det autofiktiva/självbiografiska, förutsatt att tonen är rätt.

Avslutar med en innerlig önskan om att Elizabeth Wurtzel ska börja skriva igen. Vad hände där? Sist jag hörde utbildade hon sig till advokat på Harvard. Ja, men SKRIIIIV också, människa!

Har ni några tips på fler memoarer av Dark Places-karaktär?

33. Helt utom oss!

Läser att Karen Joy Fowler precis vunnit PEN/Faulkner-priset för supersnackisen ”We Are All Completely Beside Ourselves”. Är ännu mer sugen på att läsa nu. Den ligger snällt på nattduksbordet och väntar, medan jag delar min tid mellan Douglas Kennedy och – varsågod och placera skämskudde här – Jennie Garths självbiografi om Bevvanåren. Snart.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 065 andra följare